DAG 151: VERTICAL K

Distans: Tegefjäll-Åreskutan-Tegefjäll
Sträcka: 24 km
Höjdmeter: 1280
Väder: Växlande molnighet och regn

Jag vaknade och kände mig rätt fräsch i kroppen idag trots 13 km löpintervaller och vandring upp på Åreskutan igår. Sara sov lite till medan jag samlade kraft inför min första riktiga Vertical K.

Alltså 1000 höjdmeter så snabbt som möjligt från Åre torg upp till toppstugan.

Jag stack iväg vid kl 13 och hade laddat med lite vatten och energi för ovanlighetens skull. Annars kör jag dom flesta passen utan. Men nu beräknade jag ändå att det skulle ta en bit över tre timmar totalt och min lunch var inte den mest bastanta.

Jag joggar i maklig takt 6 km bort till Åre torg där banan startar. Jag tänker att det inte är någon idé att ta ut mig fullständigt på vägen dit. Trött kommer jag bli ändå. Väl där äter jag min första energigel. Jag gillar Enervit Presport Carboloader. Det står att dom ska ätas innan ansträngning men det är ju ändå bara olika former av socker i dom så ut i blodet kommer det nog ändå. Jag har märkt att dom funkar väldigt bra för mig.

Så startade jag den långa vägen uppför alltså. Det är ingen idé för mig att försöka springa. Det är för brant. Jag har fullt upp med att gå. Pulsen är konstant hög. Jag gissar på att den pendlar mellan 80-90% av max hela tiden.

På några ställen är det så brant att dom byggt stegar och rep att dra sig upp med. Jag vet inte om det hjälpte något för farten. Men jobbigt var det. Då skulle ju båda ben och armar dela på det värdefulla syret jag lyckades få ut i kroppen.

Halvvägs upp möter jag den enda människa jag ser på hela vägen. Hon är på väg nedför. Övriga Årebor verkar inte digga vädret idag. Eller så kanske dom har jobb att sköta :-)

Nu börjar det blåsa riktigt kallt och även regna. Så på med tröja, mössa och vantar. Och min andra och sista energigel slinker ner. Bara nöta på.

Efter en stund till är jag uppe vid kabinbanans station. Några min senare än jag hoppats. Menmen, mot toppen.

När jag närmar mig inser jag att 1:15:00 är utom räckhåll. Men när jag är precis nedanför toppen ser jag att jag har 20 sekunder på mig. Kan gå. Klockar in på 1:15:05 h. Störigt. Jag hade ju fixat det 6 sekunder snabbare utan problem om jag bara kört på lite.

På toppen blåser det minst 10 m/s och regnar från sidan. Underbart! Vilar 3 min i lä bakom stugan. Sedan ut och kriga igen. Jag tar det rätt lugnt på dom nu hala stenarna. Det vore otrevligt att trilla och slå sig här. Jag skulle hinna bli rätt kall innan jag fick hjälp.

Men ner kommer jag till slut på 54 min. Utförslöpning är inte min starka sida. In en snabbis på Ica och köper ost och lite godis. Börjar sedan jogga hemåt med tunga ben.

Men jag har lite ont på utsidan av högerfoten. Vet inte riktigt vad det kommer ifrån och jag försöker ignorera det till en början. Men sedan beslutar jag mig för att jag inte behöver lida mer idag när det är lopp nästa vecka. Så jag promenerar dom sista 4 kilometerna hem. Sara möter mig halvvägs.

När vi kommer hem är bastun på och Sara har lagat mat och äppelpaj. Kan det bli bättre.

Resten av kvällen har spenderats i soffan. Inga fel.

Dagens bästa: Äntligen få köra en Vertical K. Och middagen när jag kom hem.

/Jonathan

På toppen.
 
 

DAG 150: SKUTAN TILL FOTS

Sträcka: Tegefjäll-Åreskutan-Tegefjäll Distans: 24 km
Höjdmeter: 1280
Väder: Lite sol och växlande molnighet

Idag kände sig Jonathan utvilad och startade dagen med intervaller, 6 x 2,2 km på grusvägen nedanför järnvägsspåret. En lite konstig morgonstart för vissa kanske, men han tränar inför Sörmlands Ultramaraton om ca 2 veckor så då är det nästan normalt. Själv låg jag inne och tog det lugnt i soffan.

När han kom hem åt vi en något sen frukost och gav oss därefter iväg på dagens riktiga träningspass. Vi promenerade 6 km bort till Åre, åt en glass och tog oss sedan upp för Skutan. Det är en bit att gå uppför, vi gissar på ca 5 km och 1000 höjdmeter. Efter 2 timmars vandring nådde vi äntligen toppen!

 
 
Toppen, 1420 m.ö.h.

Det blåste en hel del på toppen så vi satte oss i lä på baksidan av toppstugan. Men efter 8 minuter blev det för kallt även där så då var det bara att pinna på nedför. Vi trodde att nedfarten skulle gå snabbare men det tog 1 timme och 50 minuter innan vi var nere.

Hungriga och trötta i benen tog vi oss till Max Hamburgare i Åre by och åt varsin Greenburgare. När vi kom ut igen hade det redan börjar bli mörkt och vi fick gå de sista kilometrarna hem i mörkret.

Dagens bästa:
1) Att ha genomfört dagens toppbestigningen.
2) När det äntligen blev lä och mina fingrar tinade upp.

/Sara

Försöker värma oss i lä av toppstugan.
 
Beskådar Totthummeln uppifrån.
 
1,5 km kvar till toppen.

DAG 149: UPPFÖRSBACKE

Distans: 4.5 km
Höjdmeter: 280
Väder: Växlande molnighet

Jonathans klocka ringde alldeles för tidigt imorse men det var bara för honom att gå upp och ta hyrbilen till Åre där den skulle lämnas tillbaka senast kl 08.00. Han hade tänkt att springa hem men kände sig trött, så det fick bli 6 km promenad istället.

Själv fick jag lyxen att ligga kvar och sova i sängen till kl 10. Jonathan hade planerat att springa några intervaller senare på dagen men p.g.a. för lite sömn och bristande ork fick han nöja sig med en promenad upp till Tegeliftens topp. Men det gjorde nog ingenting eftersom han fick världens bästa sällskap, nämligen mig!

Snart uppe...

Väl uppe vid liftens topp klättrade vi upp och satte oss på den lilla läktaren och blickade ut över Åre. Det var tyst och lugnt. Jag tänkte på hur mycket miljön vi befinner oss i påverkar hur vi mår. Här uppe mår jag som bäst. Lugnet, den rena luften och den milslånga utsikten. Det gör min själ lycklig.

 

Efter ett tag började ett lätt regn falla. Då tog vi oss ner till vår stuga igen och gräddade våfflor.

Dagens bästa: Lugnet på toppen.

/Sara

Jag beundrar utsikten på väg upp mot toppen.