DAG 281-297: COMPACT LIVING

Plats: Sollentuna
Väder: Mestadels soligt och relativt varmt för årstiden

Sedan vi fick tillbaka vår lägenhet i mitten på januari har vi dragit igång med en ombyggnad. Jag har tidigare gjort många ritningar på olika planlösningar för hur vår lilla etta på 35 kvm ska bli en kvadratsmart liten tvårummare. Det har varit både slitsamt och roligt att nu få se det jag ritat på papper växa fram under byggets gång. Varken jag eller Jonathan har byggt något liknande förut så vi hade tur som fick suverän hjälp utav min systers sambo, min pappa och min lillebror. Utan dem hade det nog gått åt pipsvängen.

Som alltid med byggen så tar saker lite längre tid än vad man har beräknat. Lägg på ett utmattningssyndrom på det så är orken inte alltid på topp. Men efter ungefär 16 fulla arbetsdagar utslaget på fem veckors tid var vi äntligen klara. Känslan av att få flytta in i vår nya lägenhet efter allt slit var toppen och vi är båda supernöjda med slutresultatet. 

Vi har alltså byggt om vår enrummare på 35 kvm till en liten kvadratsmart tvårummare. Vi tog bort den onödigt stora klädkammaren, flyttade ut väggen mot vardagsrummet och byggde en ny vägg mot hallen. Vi satte även in en skjutdörr för att ha möjlighet att stänga till sovrummet.
 

Att bo litet har för oss varit ett aktivt val. Boende i Stockholmsområdet är väldigt dyrt och vi vill hellre lägga våra pengar på andra saker än större boyta. En positiv sak med att bo litet är att man till stor del faktiskt bara har de saker som man vill och behöver ha. Att vårt källarförråd endast är på 1 kvm bidrar också till att vi verkligen tänker oss för med vad vi spar. För med handen på hjärtat, hur bra koll har du på vad som finns i ditt förråd? Är de saker du spar verkligen något att spara på? Kommer de någonsin komma till användning? Och framför allt - Är du för sentimental med dina saker?

Ibland tror jag att det är viktigt att faktiskt ta sig tid och tänka på hur mycket tid, pengar och energi våra saker tar utav oss. Hur mycket tid lägger du på att leta i röran av "bra att ha"-sakerna i förrådet? Vad är prislappen på att byta utsmyckningen i ditt hem efter säsong, mode eller högtid? Hur mycket energi kostar det att leva i ett stort hus med renoveringsbehov som aldrig verkar bli klart? 

Att välja att bo litet och relativt enkelt behöver inte vara någon begränsning. Snarare tvärt om. Som jag ser det är det mindre yta att städa, färre saker att tvätta, lättare att hålla ordning, mindre att underhålla och enkelt att överblicka. Att det dessutom är billigare gör att vi inte behöver arbeta lika mycket för att täcka våra kostnader. Mindre arbete ger mer tid över för varandra och våra intressen.

Periodens bästa: Att ha ett eget hem igen.

/Sara

 

För er som ännu inte sålts in på compact living (att bo kvadratsmart) och downsizing (att äga färre saker) utan fortfarande drömmer om mer förvaringsutrymme kan ta en titt på det här humorklippet.

 

DAG 266-280: GENERATIONSKOLLEKTIV

Plats: Stockholm
Väder: Stockholmsvinter
 
Sedan vi kom hem från vår Bali-resa har vi bott hemma hos min farmor och farfar eftersom vår lägenhet varit uthyrd. Att leva tillsammans med en betydligt äldre generation (farfar född 1930 och farmor 1935) har visat sig vara både roligt och stundtals påfrestande. Jag skulle gissa att den upplevelsen går åt båda hållen.
 
Några intressanta iakttagelser vi gjort under tiden vi bott hos dem är bl.a. hur mycket mer saker de har än vi. Jag förstår att de levt längre och ärvt en del saker på vägen men behöver någon verkligen fyra olika kompletta serviser? Eller en uppsjö av handdukar och lakan? För att inte tala om alla dukar som bara ligger manglade i skåpet men aldrig används.
 
Vi har försök att ha en diskussion med farmor att bara för att man ärvt något så måste man inte automatiskt spara det. Känner att det är lite svårt för henne att processa det tankesättet. Hon och farfar kommer från "spara och återanvända-generationen" till skillnad från mig och Jonathan som är "slit och släng-generationen". Med det sagt betyder det inte att vi tycker att man ska slänga allt som inte längre faller en i smaken. Men sälja det kan man alltid göra.
 
Återkommande i farmor och farfars hem är också det faktum att vi (jag och Jonathan) äter vegetarisk mat och hur extremt det framstår att vara är i 30-talisternas ögon.
Frågor som återkommer frekvent är:
- Äter ni aldrig vanlig mat?
- Vad är det där för nåt?
- Ska ni äta det där?
 
Andra roliga diskussioner vi haft är: 
Farmor: - Konstig att ni inte äter havregryn?
Jonathan - Jo det gör vi. Jag åt ju havregrynsgröt till frukost i morse.
Farmor: - Jaså det gjorde du kanske ja.

Farfar - Ni äter bara mjuk mat.
Sara: - Jaså? Vad äter ni då som är så hårt?
Farfar: - Hårt kött.
Sara: - Mmm låter ju jättegott...
Farfar: - Å knäckebröd!
Sara: - Ja det äter vi med.
Farfar: - Jaså gör ni?

Sara: - Skulle ni vilja prova lite vegetarisk mat? 
Farmor: - Nä jag gillar inte bönor. De enda bönor jag tycker om är bruna bönor. Med fläsk!
Farfar: - Nä tacka vet jag riktigt mat. Kött och potatis ska det vara.

 
Nu låter det som om vi bara dömer och gnäller men det är inte så illa som det låter. Det har faktiskt varit rätt kul att bo i generationsboende. Det vidgar vyerna 
Men samtidigt ska det nu bli riktigt skönt att snart få flytta tillbaka till vårt eget hem.
 
Periodens bästa: Att varje dag tävla med farmor om vem som snabbast löser korsordet i Metro.
 
/Sara